iampy!

Efter moget övervägande så kom jag och Mattias på att vi i princip inte har några fina bilder alls på oss två ihop. Det blir lätt bara fyllebilder eller osmidiga ”ta-själv-på-oss-två-bilder”.  Slut på sånt! Mattias har en jätteduktig bekant som ställde upp på att knäppa några fina bilder på oss. Kan vara roligt att ha sen när vi är gamla, grå och har glömt bort sedan länge varför vi föll för varandra:). Skämt o sido.

Så igår, efter ett par timmars akrobatik i kärnanparken med en tålmodig Louise, så har vi äntligen fått våra bilder ihop.

Väntar dock fortfarande på bilderna,  men det finns två st att se på Louise’s blogg på länken nedan för er som vill ha en tjuvkik! Spännande!

http://www.louisealexandersson.se/2010/08/mattias-hjarta-py-sant/

Sååå… Idag var det att knalla sig tillbaka i arbetskängorna och hjälpa pappa på restauangen vilket jag brukar göra när jag blir för rastlös medan jag väntar på ett varaktigt jobb. Tråkigt  att så många jobb är tidbegränsade, jag vill jobba länge på samma ställe och få en chans att växa med mitt arbete och mina kollegor, det är alltid lika tråkigt att ta farväl när mitt vikariat är slut.  Planen är ju att jag ska söka annat ändå under tiden så att jag kan hitta något mer passande för mina erfarenheter, vill allra helst ha ett reception/assistansjobb eftersom det är det jobbet jag gillat bäst av de jag har haft. Pappa tipsade mig om ett jobb som verkar super som han tyckte skulle passa mig! Kiropraktikerassistent/receptionist. Läste om det nyss och har nu skrivit min ansökan till dem. Så nu är det bara att hoppas. Tror att mina arbetserfarenheter hos Carisma kan komma väl till pass. Dessutom var detta en tillsvidaretjänst vilket är ovärderligt för min skull.  Håller verkligen tummarna att man iaf får chansen till en intervju!

Det tråkiga med att vara ung och söka jobb är att arbetsgivare verkar tro att man är oerfaren och lat och kanske därmed sållar bort en direkt. Jag tror på viljan att lära sig! Det är den viktigaste ingrediensen du kan ha i livet!

Eller ja.. iaf ni som är P-pillerknaprare. Jag var hos barnmorskan för någon vecka sedan för att jag inte var nöjd med mina P-piller (bara en skitsak egentligen) så jag tänkte att jag skulle byta. Har bytat förut eftersom min kropp gör uppror om den fått samma piller för många år. I alla fall… Barnmorskan lyssnade på mina önskemål och skrev ut andra piller. Jag hämtade ut skiten och betalde 200 spänn. Redan första dagarna blödde jag som ett såll och gjorde detta i en vecka (och nä, det var inte mens). När det äntligen slutade sen så har det gått över i fruktansvärda magsmärtor. Jag tänkte att det kanske skulle gå över men nu efter en veckas sängliggande så har jag gett upp och spolat ner skiten. Så om ni får rådet att byta till p-pillret ORTHONETT NOVUM, så gör det inte! Jag har aldrig haft så ont i hela mitt liv, låg tillomed och grät i min ensamhet för att det gjorde så förbannat ont. Fet varning på den!

Det kan fanomej inte vara friskt att magsmärtor, diarré och kräkningar ska vara ”normala” biverkningar av P-piller, och att man dessutom ska betala 200kr/kvartalet för dem. Jag ger upp det helt nu och återgår till Kondom ist. Känns sådär att hålla på med mer kemikalier och hormoner. Ett plus är ju att kondomer fås gratis om man är under 23. Så det är bara att gå dit och langa med sig hem. TJO!

Drömde inatt något helt sjukligt realistiskt. Drömde att jag och Mattias väntade barn och att det föddes alldeles för tidigt. Typ i 6e månaden. Han/hon var så liten att jag kunde hålla hela det lilla livet i mina två kupade händer. Men allt var verkligen med i drömmen, kuvöser, smärta, tårar och lycka. Riktigt wierd! Sen fick vi koma hem från BB trots att den var så liten och vi hade varken spjälsäng eller barnvagn ännu så jag fick hålla honom/henne innanför tröjan hela tiden. Det var så jäkla verkligt på ngt vis. Vet inte vilket kön det var men den var så liten och så lik sin pappa. Massor av mörkt hår och blå ögon. Det ska bli spännande att se i framtiden om detta är en sanndröm eller inte.

Kan helt enkelt inte sova, jag lider av världens I-landsproblem. Jag går nämligen och retar upp mig på atlla jävlar som håller på att banta och panikträna och tjata om vad som är bra respektiva dåligt för kroppen som en jävla hälsoprofet. Vill bara spy över alltihopa! Fattar inte varför vissa ska pracka på alla andra dessa vanor. Jag äter väl vadfan jag vill och rör på mig på det sätt jag trivs bäst. Jag råkar föredra socker till frukost och sex som träning.  Varför lyfta skrot? Jag är kvinna, ingen bisonoxe. Jag VILL vara liten och nätt.

Man hatar inte sin kropp för att man njuter av några kalla öl på balkongen! Men tydligen är det inte helt få som inte ens kan titta på glaset innan det ska planeras för hur kalorierna i glaset ska svettas bort. Detta kan ICKE vara friskt!

Varför skulle jag vilja trycka i mig keso och gurka istället för en black angus? Livet är alldeles för kort för att dela in sina matvanor i regler och lagar. Ok, jag tycker väl inte heller man ska frossa bara för att livet är gött. De som är överviktiga som verkligen ha en eloge för sitt slit mot övervikten. Men nu menar jag tjejer och killar som är smårunda och verkar tycka att det är den största katastrofen i hela världen istället för att acceptera att olika kroppsformer är något vi föds med och inte kan ändra på utan lite ätstörningar.

Slå en kik på den här sexiga jäkeln ;D

Idag började Mattias jobba vilket känns helt uberjävligt. Efter tre veckor med varandra 24/7 känns det lite som att bara vara en halv människa. Och ja, detta är ingen överdrift. Har aldrig träffat någon innan som jag vill ha mer av ju mer jag får. Innan har jag haft lätt för att tröttna och störa mig på småsaker. Fast vi varit ihop i ett år och tre månader så känns det fortfarande som att jag inte känner alla sidor av honom, och det är på ett bra sätt. Blir hela tiden positivt överraskad när han säger precis samma sak som jag just tyst suttit och tänkt på.

Så nu sitter jag i min ensamhet och försöker komma på ngt att hitta på. Jag har slutat på Carisma för att plugga, men är fortfarande bara reserv till tandhygienist efter andra antagningsförsöket:( jag har ju visserligen blivit antagen till tandtekniker men vettefan om jag vill gå det. tre år av heltidstudier, för en kass lön och dåligt med jobb. Även om det som hantverk är ett roligt jobb. Nu funderar jag på följande.. om jag inte kommer in på min reservplats så skiter jag i alltihopa. Hittar ett jobb och jobbar ett år till och försöker igen nästa antagning och testar då söka tandsköterska också. Tandsköterska som ligger på 1½ år tjänar tillomed bättre än tandteknikerna. Så ni ser min poäng här.

Visst, pengar är inte allt men det styr ju allt annat som man ska hitta på i sitt liv;p

Kanske var det bara lite rastlöshet från all ledig tid eller också var det på tiden att skaffa sig en ny soffa. Min bror hade hintat lite om att han ville sälja sin soffgrupp till oss. jag la ut min soffa på nätet och inom en dag kom en kille och hämtade den, fick 2500 för den:) Är sjukt nöjd med det budet! Sedan var vi utan soffgrupp helt i några dagar för att igår åka och hämta brorsans möbelgrupp. Köpte för 6000 kr, han gigantiska Bryssel XL-soffa från EM, Tillhörande fåtölj och fotpall. Allting köptes 2008 för dryga 20 lakan. Och snygg är den hemma i vardagsrummet! Nu ser det inte så himlans stort  ut längre utan lite mer lagom:) Kisarna gillar också ”hinderbanan” som nu rymmer hela rummet:)

Nu har det ioförsig gått två veckor snart sedan vi hämtade hem lilla Pixel, men här kommer uppdateringen.

Hämtade honom torsdagen den 22a Juli. Han var så tyst och lugn i bilen, somnade i  Mattias knä lite titt som tätt den korta sträckan från Domsten. När vi kom hem introducerade vi honom för Dot som var superskraj för honom. Detta fortsatte i säkert 4 dagar innan hon lugnade sig. Hon slog efetr honom och morrade så högt att hon överröstade TVn. Var nästan lite ångerfull över att ha köpt honom eftersom Dot tog det så dåligt, och hon är ju trots allt min absoluta mysis och eviga No.1. Men efter ca en vecka så blev allt lite bättre och nu lite bättre för varje dag. Nu sover de bredvid varandra ibland och fräsandet har slutat helt. Dock är Dot lite hårdhänt när hon leker med honom så han vet inte vad han ska tycka om henne riktigt. Så nu är det iaf på god väg att bli livslång vänskap.

Pixel har så supergo personlighet. vi trodde inte att vi skulle kunna hitta någon med lika rolig personlighet som Dot, men han är faktiskt väldigt lik henne personlighetsmässigt. På morgnarna är han som bäst, då lägger han sig mellan mina och mattias kuddar och rulllar rundor och spinner HÖGT. Tasstrampar och myser, trycker sin kalla rosa nos i ögat på en. Han är så söt!

Kom på att jag glömt bort att berätta hurvida det gick angåend mina plugga-vidare-planer. Fick beskedet i förra veckan att jag var reserv på mitt förstaval som tandhygienist på tandvårdshögskolan men att jag äremot kom in  på tandtekniker. Är lite sådär kluven till tandtekniker eftersom arbetsmarknaden inte är den bästa. Dessutom sämre betalt fast man läser ett år längre än tandhygienisterna. Jag har iaf tackat ja till båda utbildningarna så får vi se sen. Antingen får jag min plats på tandhygienist eller så har jag iaf min antagna utbildning som tekniker och efter de fem första studieveckorna så får man lov att byta om det finns plats. Vilket jag förmodar att det finns. Det är ju alltid folk som hoppar av.

På något sätt kommer det att lösa sig, jag är iaf antagen tilll själva skolan, nu ska jag bara slåss med näbbar och klor för min plats i bästa klassen på bästa programmet! MEOW!

Vi la ju in vår lägenhet för eventuellt byte till billigare häromvckan och har nu visat den och tittat på andra. Och jag kan ju säga att efter folket var här och vi fick så mycket intresse och beröm för hur fin den var så kände vi båda att vi inte ville fytta längre. Vi har ju trots allt en jävligt nice lya. Vi får helt enkelt bo kvar och betala våra 6500. Det var nog bra att visa den för andra så att vi kunde inse hur bra vi faktiskt bor:)

Det ända bytet  som hade varit lite intressant var en stor vindsetta för 4000kr/m. Men den låg på söder, vilket som går fetbort. Vet att ni söderkisar blir förbannade över när vi säger så men faktiskt. Våra vänner bor på norr, vår familj och allt vi gillar. Dessutom, efter att ha jobbat inom fastighetsbranchen för söderområdena förra året så såg man en hel del äckliga saker som jag aldrig skulle acceptera på stället vi skulle bo. Vid två tillfällen slängde vissa ner sopor genom fönstret ner på innergården och när vi kom dit för att varna dem så var där säkert 100 råttor på gården. För övrigt var nästan alla gårdar skitiga och dåligt skötta och även när vi städat upp så såg det likadant ut igen när vi kom tillbaka veckan efter. FYFAN! 

TÅGABORG 4 the win!

För övrigt så hämtar vi hem vår lilla kattpojke imorgon, Pixel Ska bli så mysigt att ha kattunge igen, och se hur Dot reagerar på det hela!